Råd och stöd

Viktigt att du själv/din närstående går till vårdcentral för en utredning av de symtom som gör personen annorlunda mot förut. Det kan vara glömska, sluta bry sig, varningar från jobbet för att det inte fungerar, problem att hitta vägen, uppleva synproblem som ingen optiker ser, lättirriterad, bullarna är inte goda längre, jag kan inte lära mig nya maskinen på jobbet, klarar inte att följa med pratet på kafferasten, ungarna och min make/maka/sambo/särbo klagar på att jag inte minns, (måste kissa ofta, känner sig konstig i huvudet kan vara symtom på normaltrycksvattenskalle), etc

Är du inte nöjd med utredningen på vårdcentralen utan oroar dig för att det är en allvarlig sjukdom har du rätt till en så kallad second opinion. Detta oavsett vad distriktsläkaren säger, kom ihåg, att du har rätt att få en remiss till specialist på minnesmottagning. Det kan ju också vara en annan sjukdom, allt är inte demens. Det kan vara sköldkörtelsjukdomar, vitaminbrist, psykiska sjukdomar såsom depression eller bipolär sjukdom, infektioner, tumör som går att operera, normaltrycksvattenskalle som går att operera etc

Om du eller din närstående har en demenssjukdom. Sök kunskap om just denna sjukdom för det finns många sorter. Vissa sjukhus, vårdcentraler och kommunala anhörigcentrum erbjuder kurs om den sjukdom ni drabbats av i familjen. Fråga i kommunväxeln om det finns någon demenssjuksköterska.

Arbetsplatsen behöver information. Vissa kan fortsätta sitt arbete ett tag om speciellt stressande arbetsuppgifter tas bort. Ingen får sägas upp på grund av sjukdom, vilket tyvärr händer. Man kan skylla på arbetsbrist mm för att personen inte sköter sitt arbete och familjen kanske inte är medvetna om att personen är sjuk, det är före diagnos.

Viktigt att berätta för släktingar om sjukdomen, dennes eventuella syskon och dennes föräldrar för att ges tillfälle till att umgås under otvungna former. Andra drar sig lätt undan om man inte är öppen med symtomen.

Demenshjälpmedel är en viktig del av stödet.